Oskar frågar Daniel Boyacioglu om han vet om att Mathias
numer har jazzskägg. – Men är det där verkligen ett jazzskägg som Mathias
anlagt? undrar jag när jag läser intervjun.

Det typiska jazzskägget ska väl vara litet och välansat, inte
ett stort Rasputinskägg? I detta skäggets tidevarv undrar jag ju om det inte
ändå finns VISSA regler för hur ett jazzskägg ska se ut? Jag kollar. Nä, tydligen
inte. På Det Kända Sökverktyget får man ingen vägledning alls, tvärt om dyker
det upp bilder på en ung, renrakad finansminister med hårtofs och fluga och på känd fd socialdemokratisk ledare med en minst sagt mustig mustasch (men utan skägg).

OK, då får jag väl skriva ihop en egen tillrättalagd wiki-sanning
om jazzskägget:

Jazzskägget uppstod under tidigt 60-tal som en modeyttring
hos jazzmusiker, men kanske framför allt bland jazzdiggare. Även om det fanns jazzmusiker med jazzskägg såsom Charles Mingus,
Thelonious Monk och Jan Johansson så är det inte alls så vanligt som man kanske
kunde tro, och inte heller i någon homogen stilinriktning utan alla
möjliga former och skepnader har förekommit.

I publiken däremot dominerade den mer arkitektoniska
skepparkransen; en noggrant
avgränsad hårkrans som elegant framhävde käklinjen och kanske främst hakan, ofta utan tillhörande mustasch. Det är dock inte
vetenskapligt belagt att den gen som styr hårväxten på hakan har någon koppling
till musiksmaken så varför man ser så få jazzskägg på operan eller klassiska
konserter vet vi inte.

Idag
har begreppet gått från att syfta på själva ansiktsbehåringen till att att mer
hänföra sig människotypen och begreppet återfinns i artiklar med bl.a följande
rubriker ”Swing – inte bara för jazzskägg” eller ”Både för jazzskägg och
technosälar”. (Det är möjligt att jag får återkomma vid senare tillfälle till
vad som kan vara en technosäl).

Jag
tror därför att den mer korrekta benämningen för Mathias nya look helt enkelt är
”skägg”. Men för mig med viss hårväxt på överläppen men mycket lite på hakan
känner jag ju en stor glädje för denna utveckling, kanske är det så att jag
faktiskt också kan kalla mig för jazzskägg!

Menar Pernilla Skantze